jo då, det fortsätter...

Imorgon ska jag städa hela rummet. och fortsätta jobbsökandet. Det börjar bli lite långrandigt nu att bara sitta hemma och försöka intala sig själv att man lever.
Jag ska också försöka läsa lite mer i män som hatar kvinnor som jag började läsa för ett tag sedan men som av någon anledning har legat på hyllan ett tag nu (bokstavligt talat)

Efter segfrukost hemma hos Ellen med sällskap av Linnea tog jag mig ner till stan på eftermiddagen, när regnet hade slutat regna och affärerna hade börjat stänga, där jag mötte upp Anastacia. Vi ligger nu som två soffpotatisar och tittar på Neverending story.
Så nu tänkte jag fortsätta att sitta och häva i mig te den närmsta timmen så att jag med allra största sannolikhet kommer att springa på toan hela natten (woho?)


TjoppPlopp och läggdags! 

Dagarna går...

Hemma hos Robert, i hans lägenhet i Göteborg. Allting är helt städat nu, damtorkat, upplockat, sorterat...
Tomma soppskålar står fortfarande kvar på bordet och väntar på att bli disk.
Tomma soppskålar, mjölk som står och surnar, och magar tillräkligt mätta för att kunna föda en hel afrikansk familj.

Fram tills igår spenderades timmarna hemma hos Helen, katten Kurt och en stor, blå inbjudande studsmatta.

Dagarna drar ihop sig och snart är jag påväg mot säffle återigen för att göra sällskap åt kära släkten.

Karlstad - vi ses igen på torsdag!

Ciao!

Tillbaka

Dagarna slår förbi som tickande sekunder och bildar en enda lång puls som fångar varje ögonblick i rytmernas nyanser...

En dagdrömmare.

En realist.

En obotlig romantiker.

Någon ligger på sängen
en utmattad kropp och tankar som funderar

konfronterar

inspirerar

Tankar om kärlek i en annan värld
en värld utanför tid och rum.

Kärlek som inte är som den är där alla andra är.
Kärlek som är som den är där den är.

När vi vaknar igen
kan vi äntligen få det som vi alltid velat ha det

När vi vaknar
ska allting vara som det borde vara.

Mitt krypin

Att vara nybörjare är också att växa.

RSS 2.0